20-talet var en betydelsefull period i Halldórs utveckling. Han var mycket sökande, vistades bl.a. i ett kloster under en tid och i romanen Den store vävaren från Kashmir gav han sig ivrigt i kast med sin samtid. Peter Hallberg som i många år ägnade sig åt att forska i Laxness' författarskap, har sagt om denna bok: "Det är tveksamt om det någonsin kommit ut någon bok i de nordiska länderna som innehållit en lika stark och mångsidig beskrivning av efterkrigsårens idévärld som Den store vävaren."
Den store vävaren från Kashmir handlar om Steinn Elliði, som går på sitt nittonde år, när berättelsen, som skildrar några år i hans liv, börjar. Vid första anblick tycks det vara en traditionell utvecklingsroman, men när man ser närmare efter når berättelsen utanför den ramen. Steinn Elliði irrar mellan olika livsåskådningar och i huvudsak slits han mellan tre ideologier: den katolska tron, kommunismen och Friedrich Nietzsches övermänskotankar. En katolik lever för Gud, kommunisten lever för människorna men den som lever efter övermänskoidealet lever för sig själv.
Det finns många gemensamma drag hos huvudpersonen i Den store vävaren från Kashmir, Steinn Elliði, och Halldór Laxness. Halldór var en tid katolik och vistades i kloster men i och med romanen Den store vävaren från Kashmir kan man säga att han vänder sig bort från den katolska kyrkan. Det var inte Gud som segrade i kampen om Halldórs själ, utan människorna, för nu söker han sig till socialismen.